Artiklar

EU:s direktiv för minimilöner – vad innebär det?

Minimilön är den lägsta lön en arbetsgivare lagligt får ge en arbetstagare för utfört arbete. EU vill förbättra människors arbets- och levnadsvillkor genom att inrätta en ram för tillräckliga minimilöner i Europa. Under hösten har en ny EU-lagstiftning röstats fram. EU-länderna har två år på sig att införliva detta i sin nationella lagstiftning.

I Sverige har vi ingen lagstiftning kring minimilöner. Det är något som regleras i kollektivavtal och mellan arbetsmarknadens parter. Sverige har för att värnat den svenska arbetsmarknadsmodellen framför allt tillsammans med Danmark, arbetat mot införande av lagstadgade minimilöner. Den svenska modellen undantas från direktivets bestämmelser och arbetsmarknadens parter kommer även i framtiden att ansvara för lönebildningen. Även om den svenska modellen ska vara skyddad från EU:s minimilönsregler så finns det en oro för att den ska komma att påverka.

Direktivet för minimilöner innebär i stora drag att:

  • en minimilön som ska garantera en anständig levnadsstandard
  • de regler som EU bestämmer ska respektera nationell lönesättning
  • kollektivavtalen ska stärkas i länder där mindre än 80 procent av arbetstagarna omfattas av sådana
  • arbetstagare, deras företrädare och fackföreningsmedlemmar ska ha rätt till prövning om reglerna kränks

Det kommer att ställas krav på återrapportering kring minimilöner från medlemsländerna. Medlemsländer där minimilöneskyddet ges uteslutande genom kollektivavtal ska rapportera om de lägsta lönenivåer som fastställs i kollektivavtalen och om lönerna för dem som inte omfattas av kollektivavtal. Kommissionen ska analysera dessa uppgifter och rapportera till rådet och Europaparlamentet.

Förslag på nya skatteregler

Sverige har nyligen fått en ny regering och det brukar innebära att det kommer förslag på nya skatteregler. I budgetpropositionen presenteras flera av dessa förslag. Vissa av dem har redan varit ute på remiss och ligger längre fram i lagstiftningsprocessen. De nyheter som regeringen aviserade i budgetpropositionen kommer längre fram i höst på remiss. Många av de förändringar som föreslåsär tänkta att träda i kraft redan 1 januari 2023.

Förändrade regler för reseavdrag

Den nytillträdda regeringen har nu lämnat ett förslag som innebär att man vill ta tillbaka de tidigare reglerna om reseavdrag, men med den förändring att man höjer schablonavdragen. Avdraget för arbetsresor med egen bil föreslås höjas från 18,50 till 25 kronor per mil.

Avdraget för drivmedel vid arbetsresor med förmånsbil höjs från 6,50 respektive 9,50 till 12 kronor per mil. Avdraget för förmånsbilar som helt drivs med elektricitet ska fortsatt uppgå till 9,50 kronor per mil, enligt förslaget. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Förslaget har varit ute på remiss.

Även avdragen för tjänsteresor och hemresor med egen bil eller förmånsbil höjs med motsvarande belopp som i reseavdraget, det vill säga till 25 respektive 12 kronor per mil. För resor med förmånsbil som drivs med elektricitet görs dock inte några ändringar i förhållande till dagens regler och avdraget är fortsatt 9,50 kronor per mil. Det gör att den bilersättning som arbetsgivare kan ge också höjs till motsvarande belopp.

Om det här föreslaget går igenom i riksdagen innebär det att reglerna om skattereduktion för arbetsresor som beslutades av den tidigare riksdagen inte kommer att träda i kraft den 1 januari 2023. Dessa regler innebär i korthet att skattereduktionen beror på hur lång arbetsresan är och resan måste falla inom vissa gränsvärden. Gränsvärdet skiljer sig åt om man bor i en storstadskommun eller någon annanstans. Skattereduktionen innebär att för varje kilometer mellan gränsvärdena blir det en reduktion av skatten med 50 öre per kilometer.

Tillfälligt slopad förmånsbeskattning av gratis laddning av elbilen på jobbet

Den som får ladda sin egen bil eller förmånsbil gratis på arbetsplatsen ska enligt dagens regler förmånsbeskattas. Regeringen föreslår att det under en period inte ska vara någon förmånsbeskattning av laddningen av elbilen på jobbet. Förslaget innebär att förmånsbeskattningen slopas till och med sista juni 2026. Förslaget kommer att skickas ut på remiss under hösten och då blir reglerna tydligare.

Ändrad momssats för vissa reparationer

Den tidigare regeringen la fram ett förslag om sänkt moms för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Momssatsen sänktes från 12 % till 6 % och förändringen trädde i kraft i somras. Ändringen gjordes för att uppmuntra att produkter och råvaror används på ett effektivt och hållbart sätt. Att reparera och återanvända varor får allmänt sett anses vara bättre ur miljösynpunkt än att köpa nya varor.

Förslaget som den nya regeringen nu lägger fram är att momssatsen återigen ska vara 12 %, i stället för 6 %. Förändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2023. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla om skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.

Förstärkt skattereduktion för installation av solceller

Den 1 januari 2021 trädde det s.k. gröna avdraget i kraft. Det är en skattereduktion för privatpersoner för installation av viss typ av grön teknik: solcellssystem, system för lagring av egenproducerad elenergi och laddningspunkt till elfordon. Skattereduktion för installation av grön teknik ges med 15 % av arbets- och materialkostnaderna för installation av solceller och med 50 % av arbets- och materialkostnaderna för installation av övriga typer av grön teknik som omfattas av regelverket.

I budgetpropositionen aviserar regeringen att skattereduktionen för installationen av solceller ska höjas till 20 % från 15 % av arbets- och materialkostnaderna. Förslaget har redan varit ute på remiss. Förändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Förändringen är ett sätt att stimulera installation av grön teknik, i form av solceller. Stödet för installation av solceller kan bidra till kapacitetsutbyggnaden av produktionen av förnybar el och minska beroendet av fossilbaserad elproduktion.

Förstärkt avdrag för forskning och utveckling (FoU-avdrag)

FoU-avdraget innebär att företag med anställda som arbetar med forskning eller utveckling betalar lägre arbetsgivaravgifter och en lägre allmän löneavgift för dessa anställda. Reglerna innebär att vid beräkningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget för dessa personer. I budgetpropositionen aviserar regeringen att taket för nedsättningen höjs från 600 000 kronor till 1,5 miljoner kronor per månad från 1 juli 2023. I dessa delar kommer det en remiss från finansdepartementet under hösten.

Skattenedsättning på jordbruksdiesel förlängs

I budgetpropositionen aviserar regeringen att den tillfälliga utvidgningen av skattenedsättningen på s.k. jordbruksdiesel förlängs i ytterligare ett halvår. Nedsättningen föreslås förlängas till den 31 december 2023. Skatten på jordbruksdiesel är noll kronor. Med jordbruksdiesel avses diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet.

Ett förstärkt jobbskatteavdrag för äldre

I budgetpropositionen lämnar regeringen ett förslag om att skatten ska sänkas för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och som fortsätter att arbeta. Det sker genom att den som vid ingången av beskattningsåret har fyllt 65 år och som fortsätter att arbeta kommer att få en skattereduktion. Förslaget innebär i korthet att skattereduktionen uppgår till 22 procent av arbetsinkomsterna upp till och med 100 000 kronor. För inkomster över den gränsen får man en lägre skattereduktion. De föreslagna reglerna gäller från och med 1 januari 2023 och för inkomster under året 2023.

Högre kostnadsränta på kvarskatt

Slutskattebesked i augusti och skatt att betala? Den 14 november ska inbetalningen vara bokförd på Skatteverkets konto.

Att få kvarskatt kan bero på många olika saker. Om en person har fler än en arbetsgivare eller pensionsutbetalare samtidigt kan skatteavdraget blivit för lågt. Det kan även bero på skatt på fonder, fastighetsavgift eller fastighetsskatt. Skatteverket fastställer beslut om vilken skatt som individen ska betala in för beskattningsåret. Har man betalat för mycket får man ett överskjutande belopp på skattekontot och pengar tillbaka. Om man har betalat för lite blir det ett underskott. Att ha kvarskatt innebär med andra ord att det är ett underskott på skattekontot. Skatten skulle ha betalats in under år 1 och den skattskyldige måste då komma in med kvarskatten under år 2.

Betalning och kostnadsränta

Tidsfristen för att betala kvarskatten är 90 dagar. Kvarskatten kan betalas in via bankbetalning, men även med Swish. Med Swish kan man betala högst 40 000 kronor per dygn. Skatteverket drar pengarna från skattekonto på förfallodagen, om det inte redan gjordes vid uttaget av slutskattebeskedet. För de dagar den skattskyldige har ett underskott på sitt skattekonto beräknas en kostnadsränta.  Från och med vilket datum det börjar räknas kostnadsränta beror på hur stor kvarskatten är.

Om kvarskatten överstiger 30 000 kronor för år 1 så börjar kostnadsräntan att räknas från och med 15 februari (2022) år 2. Ligger kvarskatten under 30 000 kronor börjar kostnadsräntan att räknas från och med den 4 maj (2022) år 2.

Olika nivåer

Det finns två nivåer på kostnadsräntan. Den lägre nivån beräknas från och med den 15 februari år 2 till och med den 14 november år 2. Det gäller även om kvarskatten är över 30 000 kr. Då beräknas den låga kostnadsräntan från och med den 4 maj år 2 till och med den 14 november år 2. Om kvarskatten inte betalas i tid beräknas den högre kostnadsräntan på hela beloppet från och med den 15 november. Den räntan gäller fram till dess betalningen finns på skattekontot eller att skulden överlämnas till Kronofogden. Därefter beräknas kostnadsräntan på den lägre nivån.

Höjning

Den 1 november 2022 höjdes den låga kostnadsräntan från 1,25 procent till 2,5 procent och den höga kostnadsräntan från 16,25 procent till 17,5 procent. Från och med den 1 november ger det även intäktsränta på belopp som är innestående på skattekontot. Den höjdes från 0 procent till 1,125 procent.

Hur blir det med reseavdraget?

Riksdagen har tidigare röstat igenom ett förslag som skulle innebära att avdraget för arbetsresor ersätts av en skattereduktion. Till skillnad från avdraget som var kostnadsbaserat skulle skattereduktionen huvudsakligen vara avståndsbaserad och färdmedelsneutral. Detta är beslutat av riksdagen att genomföras den 1 januari 2023.

Nu har den nyligen tillträdda regeringen lagt förslag om att dra tillbaka skattereduktionen och att det nuvarande reseavdraget behålls. Det är ännu inte aviserat när ett eventuellt beslut kommer att tas kring vilket regelverk som ska gälla. I det förslag som regeringen har lagt så backar man med andra ord tillbaka till det regelverk som gäller idag. Dessutom ska enligt förslaget två schablonbelopp i reseavdraget höjas för att bättre spegla de faktiska kostnaderna för resorna.

  • Avdraget för arbetsresor med egen bil höjs från 18,50 till 25 kronor per mil.
  • Avdraget för drivmedel vid arbetsresor med förmånsbil höjs från 6,50 respektive 9,50 till 12 kronor per mil.

Avdraget för förmånsbilar är som helt drivs med elektricitet skulle bli opåverkat och fortsatt uppgå till 9,50 kronor per mil.

Tidöavtalet – vad väntar?

I väntan på höstbudgeten från vår nya regering kan Tidöavtalet ge en överblick på vad som skulle kunna bli aktuellt och vad som utlovas.

Det utlovas lägre administrativa kostnader för företagen. Regeringen vill främja att fler nya företag bidrar till jobb, tillväxt och välstånd. Såväl bolagsskatter som kapitalskatter ska vara konkurrenskraftiga, och det öppnas upp för förändringar i 3.12-regelverket. Ägarskiften kan vara komplicerade och regeringen vill förenkla villkoren för att underlätta ägarskiften inom familjeföretag eller övergång till personal.

Regeringen vill att det ska finnas goda incitament för företagen att investera i forskning. Vikten av att attrahera och behålla nyckelkompetens öppnar upp för att det exempelvis blir förbättrade villkor för personaloptioner. Samtidigt så tillsätts utredningar för införande av registrering av EES-medborgare som vistas i Sverige längre än tre månader såväl arbetskraftsinvandring. Utgångspunkten gällande arbetskraftsinvandring är att lönenivån ska motsvara medianlönen för att arbetstillstånd ska beviljas.

Det omställningsstöd som har införts vill regeringen förvalta så att det används till utbildningar med hög efterfrågan på arbetsmarknaden. På så sätt kan kompetensbrist motverkas och näringslivets konkurrenskraft stärkas. Även anställningskostnaderna för arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa ska bli lägre.

Vad som sedan blir på lång eller kort sikt visar sig när budgeten presenteras inom kort.

Mina ombud – digitala fullmakter lanserade

Bolagsverket har nu lanserat tjänsten Mina ombud. Den ska göra det möjligt för företagare och privatpersoner att skapa och dela ut digitala fullmakter hos alla anslutna inom den offentliga sektorn. – Vi har länge arbetat för detta. När Skatteverket och Bolagsverket är anslutet kommer det att spara mycket tid för våra medlemmar, säger Roland Sigbladh, förbundsdirektör Srf konsulterna.

Vid lanseringen, torsdag 13 oktober, var det enbart möjligt för företagare att skapa fullmakter hos Karlskrona kommun, som också deltagit i utvecklingsarbetet.

– Utöver Karlskrona är det en till två kommuner och myndigheter som ligger närmast att ansluta. Några av dem blir kanske klara i år. Intresset är mycket stort från många men det tar tid att anpassa de existerande e-tjänsterna till den nya, digitala fullmakten och därmed uppnå de fördelar tjänsten innebär, säger Michelle Michelle Ludovici, verksamhetsutvecklare på Bolagsverket.

Bolagsverket har haft i uppdrag att utveckla tjänsten som ett led i arbetet med en nationell gemensam digital infrastruktur. Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, har varit aktivt med stöd och rådgivning under processen. Skatteverket och Bolagsverket har tidigare angett att de ansluter sig till Mina ombud under 2023.

Större projekt

Roland Sigbladh är ledamot i Bolagsverkets insynsråd och har även där fört medlemmarnas, och branschens, talan. I insynsrådet, som kan liknas vid verkets styrelse, sitter även representanter från näringslivet och riksdagen.

– Vi kan se detta som första leveransen i ett större projekt som innebär en lång rad effektiviseringar och automatiseringar som underlättar för bland annat redovisningskonsulter och lönekonsulter, konstaterar Roland Sigbladh.

Två målsättningar

När fler myndigheter, regioner och kommuner anslutit sig till Mina sidor och tjänsten når nästa fas öppnar sig två möjligheter branschen länge efterfrågat:

  • Skriftliga fullmakter ersätts av digitala, vilket underlättar för konsulten att sköta företagets affärer gentemot alla offentliga aktörer.
  • Fullmakten kan hanteras på byrånivå. Företagaren behöver inte avsluta gamla fullmakter eller skapa nya för att någon slutar eller börjar på byrån man anlitar.

– Vi hoppas och verkar förstås för att detta ska införas så snart det är praktiskt möjligt, understryker Roland Sigbladh.

Starten

Det enda som vid lanseringen kan göras via Mina sidor är att en restaurangägare kan dela ut en fullmakt till exempelvis en konsult för att denna ska kunna agera restaurangombud i Karlskrona kommun. Och därmed kunna ansöka om bland annat utskänkningstillstånd å restaurangägarens vägnar.

– Vi är framåt när det gäller sådana här projekt och har jobbat länge tillsammans med Bolagsverket. Vi arbetar strukturerat med utveckling, innovation och digitalisering och att nu kunna koppla digitala fullmakter mot våra e-tjänster kommer att höja kvaliteten ytterligare för våra medborgare, säger Mats Hellman, verksamhetsutvecklare på Karlskrona kommuns digitaliseringsenhet i ett pressmeddelande från Bolagsverket.

Michelle Ludovici betonar att Mina sidor kommer att få en bred samhällsnytta:

– Mina ombud skapar mer nytta ju fler offentliga aktörer som ansluter sig med sina e-tjänster. Med Mina ombud behöver man inga manuella kontroller av fullmakter vilket gör att man slipper mänskliga misstag och kan spara både tid och pengar. De digitala fullmakterna kommer att kunna användas i hela samhället, bland annat inom vård och omsorg, utbildningssektorn och för företag och privatpersoner.

Digitala fullmakter i Mina ombud>>

Dags för pension – det säger de nya reglerna

Dagens regler gör att allmän pension tidigast kan tas ut från 62 års ålder. Man har rätt att jobba till 68 år enligt lagen om anställningsskydd. Från och med år 2023 gäller nya pensionsåldrar.

Från och med år 2023 gäller nya pensionsåldrar som styr när allmän pension kan tas ut första gången och när garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg kan börja betalas ut. Det är ett steg emot att införa det som kallas riktåldern. Riktåldern kommer från och med 2026 att styra när olika förmåner kan betalas ut.

Den höjda pensionsåldern kommer även medföra förändringar på skattetabellen och det införs en ny kolumn. Kolumnen kommer att baseras på vanligt grundavdrag men förhöjt jobbskatteavdrag. För inkomståret 2023 gäller att en person ska ha fyllt 66 år vid årets ingång för att få ett förhöjt grundavdrag. Det betyder att den som är född 1957 inte kommer att få förhöjt grundavdrag under inkomståret 2023. För inkomståret 2022 gäller nuvarande regler om 65 år. Den nya kolumnen 7 kommer att gälla för personer som fyllt 65 år vid årets ingång men inte fyllt 66 år.

Flexpension

I de allra flesta avseenden är en pensionsavgång att hantera som när en anställd vanligtvis slutar. Det gäller att se över innestående saldon för utbetalning med mera samt att avrapportera till exempelvis tjänstepension.

Pensionen kan även väljas att tas ut delvis. Med 25, 50, 75 eller 100 procent av inkomstpensionen och/eller premiepensionen. Det finns inga begränsningar när det gäller att jobba och ta ut allmän pension samtidigt. I vissa kollektivavtal finns möjlighet till flexpension. Flexpension innebär även en förstärkt möjlighet att själv bestämma hur och när man ska gå i pension – genom att sakta varva ner eller jobba längre.

Ändrad arbetstid

Förutsättningarna kan skilja sig åt mellan kollektivavtal, det kan gå att ansöka om att gå ner i arbetstid från den månad man fyller 60 eller 62 år. Den anställde måste ansöka i god tid för att kunna gå ner i arbetstid. Om det finns en specifik tidsgräns för ansökan står det i kollektivavtalen. Ansökan ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om önskad sysselsättningsgrad och arbetsgivaren har en skyldighet att pröva ansökan så fort som möjligt.

Inom vissa branscher finns ett komplement till tjänstepension i form av Livsarbetstidspension / Arbetstidspension. Enligt vissa kollektivavtal kan den anställde själv välja om avsättningen i arbetstidskontot, tidsbanken eller liknande ska användas till pensionspremier (gäller även arbetare som är yngre än 25 år), betald ledig tid och kontant ersättning.

Ny undersökning: Auktoriserade Lönekonsulter kan mer, känner mindre stress

Vismas stora undersökning av lönebranschen visar att Auktoriserade Lönekonsulter, auktoriserade via Srf konsulterna, har större kunskap än andra vad gäller exempelvis GDPR, nya betalningsinfrastrukturen P27 och lönesystemet de jobbar i. – Det är väldigt glädjande och ett kvitto på att vi gör det medlemmarna vill att vi ska göra. Att de även är mer nöjda med sitt yrkesval än andra vittnar om att de också bygger sin karriär inom lön på ett hållbart sätt, säger Zennie Sjölund, branschansvarig lön vid Srf konsulterna.

Enligt rapporten ”Koll på lön 2022” är 96 procent av de tillfrågade nöjda med sitt yrkesval. Men 30 procent uppger att de ofta känner stress på grund av sitt arbete. Bland de tillfrågade som är Auktoriserade Lönekonsulter är det 13,3 procent som ofta känner stress på jobbet.

Undersökningen visar att inte bara stressnivåerna påverkas positivt av utbildning och certifiering; även kunskaperna, den personliga nöjdheten och ställningen på arbetsmarknaden förbättras.

Sofia Gerstenfeld, vd på Visma Enterprise, konstaterar:

­­– Vinsterna med kompetenshöjande utbildning är många, både utifrån ett employer branding-perspektiv och ett arbetsgivarperspektiv. Duktiga lönekonsulter är hårdvaluta och det är svårt att hitta lönekompetens idag, säger Sofia Gerstenfeld, vd på Visma Enterprise.

Hållbart yrkesliv

För ett långsiktigt hållbart yrkesliv är det centralt att arbetsbelastningen är rimlig, samtidigt som den Auktoriserade Lönekonsulten regelbundet stärker och förnyar sin kompetens. Att lönekonsulterna vänder förändring till fördel har Srf konsulterna länge verkat för. Det finns ett flertal utbildningar på det temat.

– Jag skulle vilja säga att våra medlemmar, och olika branschaktörer, inser att det inom lön finns fler och fler möjligheter till en riktigt attraktiv karriär. Lönekompetensen och rådgivningen kring lönefrågor blir allt viktigare. Det visar också undersökningen från Visma som dessutom bekräftar att våra auktoriserade konsulter har störst kompetens inom viktiga och aktuella sakfrågor, säger Zennie Sjölund och fortsätter:

– Börjar vi prata hållbarhetsredovisning finns många siffor som behövs för de underlagen hos lönekonsulterna och i löneprogrammen. Ur det miljömässiga perspektivet har vi till exempel resepolicyer, personalförmåner och tjänsteresor. Ur ett socialt perspektiv har vi bland annat sjukskrivningar, jämställdhet och lönekartläggning. Och har ett företag inte kontroll på sina lönekostnader, exempelvis semesterlöneskulden, kan de inte uppnå hållbara ekonomiska resultat.

Kvalitetsstämpel

I dag finns 701 Auktoriserade Lönekonsulter, för ett år sedan var de 542. Samtidigt finns 1 084 studerande medlemmar inom lön.

I Vismas rapport konstateras bland annat följande, angående Srf konsulternas arbete:

” Auktorisering innebär att man fortbildar sig och utvecklar sin kunskap, även i systemet man jobbar i. Som auktoriserad lönekonsult krävs regelbunden, årlig utbildning för att upprätthålla auktorisationen. Det är också en kvalitetsstämpel som stärker yrkesrollen och branschen i stort. ”

– Den regelbundna kompetensutveckling som krävs för att få behålla sin auktorisation verkar bidra till att det är lättare att hålla sig uppdaterad kring förändringar inom yrket, säger Sofia Gerstenfeld.

Rekrytering: Så gör du för att hitta rätt personal

Dags att rekrytera? För att lyckas behöver ni bland annat: kartlägga era faktiska behov, säkra ert varumärke som arbetsgivare (employer branding), göra en realistisk tidsplan och vara beredda att ta in hjälp.
Det konstaterar Camilla Elfving, senior rekryteringskonsult vid Poolia och medlem i Srf lön utbildningsråd.

Camilla Elfving, som jobbat i rekryteringsbranschen i över 20 år, rekommenderar också starkt att de utvalda kandidaterna får göra ett personlighetstest.

– Där kan det till exempel visa sig att en sökande har ett personligt driv, en målmedvetenhet och ambitioner som gör att hen kan utvecklas på jobbet och via utbildningar och därmed uppnå den kompetens företaget söker. Sådana personer missas lätt utan rätt sorts urvalsprocesser, säger Camilla Elfving och fortsätter:

– Företag ska naturligtvis söka en person med den kompetens och den personlighet man önskar. Men att samtidigt vara vaken för de talanger som dyker upp i processen ökar chansen för att man hittar någon som kan utvecklas till att möta företagets krav och önskemål. Vid rekrytering till konsultbranschen, där det är stor konkurrens om kompetent personal, är det ett bra tankesätt att ha med sig.

Vad behöver företaget?

När det är tid att rekrytera är nummer ett en analys av vilken kompetens företaget faktiskt behöver. I dag och i framtiden. Att gå på magkänsla håller inte.

Till det arbetet hör en inventering av den nuvarande personalens möjligheter att utvecklas. Kanske vill en löneassistent eller redovisningsassistent som redan finns på lönelistan vidareutbilda sig till Auktoriserad Lönekonsult eller Auktoriserad Redovisningskonsult? Då kan det vara en assistent i stället för en Auktoriserad som ska anställas.

– Efter en sådan analys finns en klar bild över vilka krav och önskemål man har på personen som ska anställas. Har företaget inte tid eller kompetens att göra den analysen grundligt ska man absolut anlita någon som har det. Annars finns de uppenbara, och klassiska, riskerna att företaget anställer någon som liknar de tidigare anställda eller någon i ens nätverk som man ´känner på sig´ kommer att göra ett bra jobb. Vi brukar prata om bias i de sammanhangen, en benägenhet att låta egna föreställningar styra ens beslut.

Employer branding

Styrkan i företagets varumärke som arbetsgivare (employer branding) blir allt viktigare för de som söker jobb, det är en tydlig trend Camilla Elfving och hennes kollegor ser i vardagen.

– Många i början av sin karriär har ett mindset som handlar om ”what´s in it for me”. Men även för dom blir det allt viktigare vad företaget står för och hur arbetsgivaren jobbar med hållbarhet ur olika perspektiv. Utlovas bra karriärvägar och flexibla scheman ska det finnas också. Företag måste leva som dom lär. I dag söker man inte jobb enbart utifrån de arbetsuppgifter som erbjuds. Det är helhetsbilden av företaget, och jobbet, som väcker en kandidats intresse, konstaterar Camilla Elfving.

Nya krav

Pandemin förde, som bekant, med sig nya möjligheter att arbeta från hemmet. Många arbetsgivare fortsätter att erbjuda möjligheten att växla arbete från hemmet med arbete på kontoret.

– Tidigare var det självklart att vissa roller hade lite friare tider, den som hade en sådan roll kunde utgå från hemmet om det passade. Men personalen på kontoret, till exempel på löneavdelningen, skulle absolut vara på plats mellan 08.00 och 17.00, annars jobbade de inte. Den villfarelsen kan inte företagen leva kvar i. Att jobba på distans fungerar alldeles utmärkt i de flesta fall. Det är supertydligt att det vi kallar work-life balance gynnas av möjligheten att kunna jobba hemma ibland, och sådana lösningar som gör vardagen lättare lockar vid nyanställning, säger Camilla Elfving som de senaste åren har varit inriktad på rekrytering inom löneyrket.

Låt det ta tid

Alltför ofta blir det alltför bråttom med en rekrytering. Att inventera behovet tar tid. Att formulera annonsen och texten till sociala medier tar tid. Att göra urval tar tid. Att göra intervjuer tar tid. Att ta referenser tar tid. Och så vidare.

– Kan man inte avsätta den tid som krävs finns två alternativ: anlita en professionell rekryteringsfirma eller ta in kompetens som frigör tid för den på jobbet som kan sköta rekryteringen. Annars blir det inte bra. Och få saker är så kostsamma som felaktiga rekryteringar. I tid, i stämningen på kontoret och i pengar. Det tror jag alla känner till, tyvärr.

Skilsmässomånaden nära: Så görs ett äktenskapsförord

Som företagare och redovisningskonsult är det viktigt att vara förberedd på olika situationer, både för dig själv och som rådgivare till dina kunder. Om du är gift, vad händer ekonomiskt vid skilsmässa och hur påverkar en skilsmässa redovisningsbyrån?

Cirka 35 procent av alla över 20 år är gifta. Under åren 2006–2019 gifte sig cirka 50 000 par per år. 2020 och 2021 sjönk antalet giftermål till under 40 000 per år, vilket kan förklaras av coronapandemin. Äktenskap upplöses antingen genom att den ena av makarna dör eller genom skilsmässa. Majoriteten skiljer sig i oktober. Vanligast är att vi går skilda vägar när vi är omkring 40 år, det vill säga mitt i livet och vi har då hållit ihop i cirka 10 år. Störst risk att separera är det för medelinkomsttagare. Ju högre inkomst du har, desto mindre vanligt är det att du skiljer dig.

Varannan skilsmässa

Antalet skilsmässor har varierat under 2000-talet, men trenden har varit stigande. Under 2021 slutade knappt 24 000 äktenskap med skilsmässa, det vill säga nästan vartannat äktenskap slutar med skilsmässa. Oftast är det kvinnan som är den ekonomiska förloraren vid skilsmässa, bland annat på grund av att kvinnan oftast är hemma med barnen en längre tid än mannen och därmed tappar i pensionsavsättningar.

Giftorätt

De tillgångar som ska fördelas när äktenskap upplöses omfattas av så kallad giftorätt. Giftorätt innebär att vid en bodelning läggs makarnas tillgångar, det så kallade giftorättsgodset, ihop och när skulder har dragits ifrån delas värdet lika mellan makarna. Allmän pension undantas från bodelningen. Tjänstepension ingår vanligen inte i bodelningen. Privat pensionssparande ingår normalt i bodelningen.

Vem äger vad?

För att reda ut vem som äger vad kan man, om man vill och är överens, bodela under pågående äktenskap. Sådan bodelning kräver att man först gör en anmälan om det till Skatteverket. Bodelning under pågående äktenskap gör inte att egendomen blir enskild (mer om enskild egendom nedan). Egendomen förblir giftorättsgods och kommer att ingå i en senare bodelning med anledning av att äktenskapet upplöses, antingen till följd av den ena makens död eller till följd av skilsmässa. Syftet med bodelning under pågående äktenskap är alltså att reda ut vem som äger vad. Denna slags bodelning är frivillig. Den kan endast ske om båda makarna vill genomföra bodelningen och under förutsättning av att makarna är överens om fördelningen av egendomen.

Detta är enskild egendom

Alternativt kan egendom vara enskild. Enskild egendom ingår inte i bodelningen, om inte den ägande parten går med på det (10 kap. 1 och 4 §§ äktenskapsbalken, ÄktB). Här följer en förteckning över vad som är enskild egendom (7 kap. 2 § ÄktB). Det är egendom som

– är enskild till följd av äktenskapsförord,

– har erhållits i villkorad gåva,

– har erhållits genom villkorat testamente,

– har erhållits genom villkorat förmånstagarförordnande vid försäkring, och

– egendom som har trätt i stället för ovan nämnda egendom.

Även avkastningen på ovan nämnda egendom är giftorättsgods, om inte annat föreskrivits.

Äktenskapsförord

Äktenskapsförord ska registreras hos Skatteverket. Läs mer om det här. 

Sambeskattning

Sambeskattning innebär att makarna i ett äktenskap beskattas i proportion till den sammanlagda inkomsten. Av EU:s 27 medlemsländer har ungefär hälften, eller närmare bestämt tolv länder, sambeskattning, bland annat Tyskland och Spanien. I avsaknad av sambeskattningsbestämmelser och med beaktande av att antalet äktenskap som slutar med skilsmässa är betydande kan det finnas skäl att se över den ekonomiska situationen inom äktenskapet, till exempel genom att skriva äktenskapsförord eller genom kompensationssparande. Kompensationssparande innebär att de pensionsavsättningar kvinnan (i vanliga fall) tappar när barnen är små täcks upp genom särskilt sparande som görs till enskild egendom genom äktenskapsförord.

Delägare i bolag

Om en av makarna är delägare i ett bolag kan andelen skyddas från bodelning genom äktenskapsförord. Ett äktenskapsförord behöver inte bevittnas för att vara giltigt. Enkla mallar för äktenskapsförord som gör giftorättsgods till enskild egendom finns gratis på internet, men om det rör sig om större ekonomiska värden eller komplicerade ekonomiska situationer kan det vara klokt att anlita en jurist. Mot bakgrund av att egendom kan bli enskild även på andra sätt än via äktenskapsförord kan det finnas skäl att se över hela den ekonomiska situationen.

Värdera andelar

En viktig sak att beakta är att om en av delägarna i ett bolag skiljer sig utan ett äktenskapsförord kommer hälften av delägarens andel i bolaget gå till maken/makan vid bodelning, som därmed kan bli delägare i bolaget. I ett sådant läge måste andelarna värderas vilket kan medföra komplicerade diskussioner i ett läge där alla parter inte är helt överens. Det är sannolikt ett scenario ingen delägare önskar. Det kan därför vara klokt att i ett kompanjonsavtal (i aktiebolag aktieägaravtal) bestämma att alla delägare måste göra sin andel i bolaget till enskild egendom genom äktenskapsförord.

Stora värden

Avslutningsvis. En skilsmässa eller ett dödsfall innebär ofta att mycket stora värden ska fördelas. På grund av detta och de emotionella faktorer som tillkommer i dessa situationer är en balanserad diskussion ofta en utmaning. Det finns därför stora fördelar med att förbereda och dokumentera hur sådana situationer ska hanteras – både för dina kunder och din egen verksamhet.

Källa för statistik: SCB